Slaget vid Düna, även känt som Övergången av Düna eller Slaget vid Riga ägde rum den 9 juli 1701 över floden Düna utanför staden Riga i dagens Lettland. Striden stod mellan svenska styrkor under ledning av Sveriges kung Karl XII och en sachsisk-rysk armé under fältmarskalk Adam Heinrich von Steinau.
Under natten ombordsteg Karl XII och omkring 7 000 svenska soldater på sina farkoster och landsteg på den motsatta stranden under intensiv artilleribeskjutning. Efter hårda strider, där svenskarna metodiskt avancerade och slog tillbaka flera sachsiska motanfall, tvingades Steinau att slå till reträtt. På grund av förseningar med flottbron kunde den svenska armén inte förfölja Steinaus flyende armé, som kunde undkomma med huvuddelen av sina trupper. Karl XII kunde därför inte fullfölja sin plan att krossa den sachsiska armén, vilket tvingade honom att fortsätta kampen mot August II innan han kunde vända sig mot Ryssland. Han inledde senare nya militära operationer i Kurland och Litauen för att säkra strategiska positioner inför hans kommande fälttåg mot Polen. Läs mer …
